Datalagringsdirektiv ska omfatta webbsökningar?

I EU-parlamentet har det lanserats ett förslag som går ut på att sökmotorer kan bli tvungna att spara användarnas webbsökningar i mellan sex månader och två år. Denna ytterligare skärpning av det redan omdebatterade datalagringsdirektivet handlar, menar man, om att ytterligare stävja vissa typer av kriminalitet, exempelvis barnpornografi, och förslaget har idag stöd av 324 parlamentariker.

Förslaget har motstånd också och det finns många frågetecken vad gäller personlig integritet och medborgerliga rättigheter. Oavsett vilket det är att bli kommer det att ta tid för beslut på dessa nivåer är inte speciellt snabba att fattas.

Läs hela artikeln här på DN.

Jag kan tänka mig att sökmotorjättarna nu sitter och både gnuggar händerna och slickar sig runt munnen. Att enligt lag bli tvungna att spara data från alla sökningar spelar dem riktigt fint i händerna. Det är ju genom att veta så mycket som möjligt om sina användare, ner till individnivå, som de kan leverera ett så bra och relevant sökresultat som möjligt och trenden har sedan en tid ganska tydligt riktat in sig mot mer personliga sökresultat, där din egen webbhistorik (och även vilka vänner du har) påverkar och rent utav avgör vilka sökträffar som visas för just dig. Google vill känna dig. En sådan här lag skulle öppna för att de fick lära känna alla.

Att det bara för några dagar sedan dök upp rubriker om att sökmotorjättarna eventuellt bryter EUs dataskyddsdirektiv och det idag kan berättas att samma EU gärna ser ännu mer sparas – och i ännu högre utsräckning – ger en inblick i vilken komplex fråga detta verkligen är. Allt vänder snabbt och det är i varenda vändning mycket som står på spel. Någonstans bör det dock finnas en perfekt balans mellan integritet, brottsbekämpande datalagring och framförallt riktigt bra och relevanta sökresultat. Vi får hoppas att denna vändan för oss lite närmre det målet.